Muntligt berättande - konsten att berätta med egna ord

Skolans nya läroplan poängterar vikten av muntligt berättande. Här följer förslag på hur man kan arbeta.

Vill du ha Sagomuseets hjälp i detta arbete? Klicka då här och läs  om vår verksamhet riktad mot elever.  Här kan du läsa om vår fortbildning av personal. Läs även vår kommentar om läroplanen.

Pedagogens berättande
Berättelser väcker känslor och engagerar. Det som väcker starka känslor minns man. Berättandet fungerar som ett sätt att överföra kunskap, att underhålla, samtidigt som man förmedlar normer och ideal.
Om man dessutom lägger ifrån sig boken och berättar med egna ord, så skapas en kontakt som är helt unik. Det är framförallt folksagor, sägner och myter som lämpar sig när man skall berätta fritt ur minnet.  Om du undrar hur man lär in en skriven berättelse, så får du här ett exempel på hur man kan göra:

Läs igenom texten en eller ett par gånger.

  1. Lägg ifrån dig boken och fundera lite på vad du kommer ihåg av handlingen. Kan du redan nu säga vad de stora dragen i berättelsen är? Ta gärna en promenad och försök se  bilder, känna lukter och känslor.
  2. Sammanfatta handlingen för dig själv. Du kan göra det genom att skriva ner stödord eller varför inte göra en enkel ritad serie.
  3. Försök att inte minnas orden i den text du läst. Du skall berätta med egna ord.  Möjligen kan det vara bra att fundera lite extra på vilka ord du skall inleda och avsluta med.
  4. Nu är du redo att börja berätta för andra. Provberätta för någon du känner först innan du börjar berätta för en grupp med barn eller vuxna.
  5. Träna på att anpassa berättelsen till din egen barngrupp och deras behov. Tänk på att du är oftast den bästa berättare din barngrupp kan få. Det kanske finns skickligare berättare rent tekniskt, men de känner inte dina barn. Du är expert på din grupp och kan därför anpassa berättelsen på bästa sätt.

Elevernas berättande:
Folksagor och sägner passar också utmärkt när elever skall träna muntligt berättande. De traditionella berättelsernas tydliga struktur gör dem lätta att återberatta, samtidigt som de lämnar stort ytrymme till berättarens egen skaparlust.

Det finns tre huvudsyften med att träna elever i att tala och berätta.

  1.  att de skall våga tala inför grupp.
  2.  att de skall utveckla sitt språk i allmänhet och talspråk i synnerhet.
  3.  att de skall träna sig i att lyssna på varandra

I  berättarsituationen har man ovanligt stora möjligheter att träna sig på att visa varandra respekt och ta hänsyn.  När man står ensam inför andra, blir det extra tydligt, för alla inblandade, hur viktigt det är vara hänsynsfull.
Det är vi som vuxna som tar ansvar för att det är ett gott lyssnarklimat i gruppen. Ett sätt att försäkra sig om att man känner trygghet i berättarsituationen är att barnen tillsammans med vuxna gör regler för lyssnandet. Och att vi tränar oss på att ställa nyfikna frågor och ger beröm till varandra.
I en sådan miljö blir berättarövningar ett sätt att utveckla självkänslan hos barnen.
Mottot är: Klaga aldrig, beröm så mycket du kan!
 

Vill du ha Sagomuseets hjälp i detta arbete? Klicka då här och läs om vår verksamhet riktad mot elever. Här kan du läsa om vår fortbildning av personal.
För den som vill förkovra sig på egen hand rekomenderar vi denna litteraturlista
 

 

Dela denna sida: