Om Sagomuseet

VARFÖR ETT SAGOMUSEEUM?

Sagomuseet är en plats, där vi lyfter fram historier som berättats i hundratals år, ja i tusentals år. De har levt vidare eftersom de varit underhållande, fått lyssnare att skratta, rysa eller gråta.

 

En muntlig berättelse är ögonblickets konst.
Hur visar man muntliga berättelser som i så hög grad bygger på ett möte mellan berättare och lyssnare? Jo, genom att skapa ett museum med en magisk stämning och stor skönhet.

 

Sagomuseet utgår från den rika skatten av sagor och sägner som berättats och fortfarande berättas i Sagobygden. Sagor är de längre påhittiga historierna där allt kan hända. Sägnerna är korta och berättas med anspråk på att historierna verkligen ägt rum. Ofta handlar det om människors möte med det övernaturliga.

 

Sagomuseet gör inget anspråk på att berätta den muntliga berättelsens historia, utan vill mer vara lite som sagan själv: väcka förundran och lust, stimulera nyfikenhet och bjuda på upptäckarglädje.

 

Du kan gå runt i museet på egen hand, eller uppleva det tillsammans med en berättarguide som levandegör de berättelser som gestaltas. Varje guide berättar på sitt eget sätt, så när du kommer på återbesök och möter en annan berättare, vågar vi utlova helt nya historier. Boka in ett eget besök med ditt sällskap! Eller hör med oss om tider för de offentliga visningarna.
kontakt@sagobygden.se

 

SAGOMUSEETS MEDGRUNDARE

Sagomuseet och dess trolska trädgård har blivit verklighet genom många människors entusiasm, kreativitet och besjälade arbete samt generöst stöd från olika myndigheter och företag. Ett varmt tack till er alla! 

 

Idéer, konstnärlig gestaltning och texter:
Textilkonstnär Mia Einarsdotter, berättare, författare och föreläsare Per Gustavsson samt träskulptör, konstnär och multisysslare Kjell Sundberg

 

ÖVRIGA KOLLEGOR SOM GJORT OVÄRDERLIGA INSATSER!

El – Alf Wallén.
Ljussättning – Conny Åhs & Björn Gullander
Snickerier – Kjell Sundberg & Jan Sjökvista
Bokhyllor – Mats Olsson
Murararbeten – Thord Andersson
Bonadsmålning – Torsten Bengtsson
Textning – Eva Andersson
Administration – Birgitta Wallén
Sagobygdens skyltskåp – Benkt Persson
Sång – Gunilla Lundh-Tobiasson
Mycket av varje – Berättarnätet Kronobergs medlemmar

 

SAGOMUSEET HAR BLIVIT VERKLIGHET TACK VARE STÖD FRÅN:
Stiftelsen Framtidens Kultur, Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden i Kronobergs län, Region Kronoberg, Sparbanksstiftelsen Kronan, Smålänningen samt Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner. 

 

EGNA INTÄKTER OCH VÄRDEFULLT STÖD FRÅN:
Förutom egna intäkter drivs verksamheten i dag med värdefullt stöd från Ljungby kommun, Region Kronoberg, Alvesta och Älmhults kommuner.
 

 

SAGOMUSEETS TROLSKA TRÄDGÅRD

Där skatan bygger bo, har bonden ro. Så sa man i den här delen av Småland förr i världen. Men även på andra håll i landet fanns uppfattningen att ett skatbo på gården medförde lycka och trevnad. Skatan vaktar ingången till Sagomuseets trädgård där du överallt hittar berättelser, sagor, myter och legender. 

 

Trädgården är full av växter som förr i världen användes som bot mot allehanda ont. Här växer timjan som hjälper mot nästan allting: melankoli, blygsel, hicka. Dessutom skyddar den mot bett av giftiga bestar. Vintergrönan är ett skydd mot blixtnedslag och rönnen spår väder. Draken vaktar skatten i dammen, på blomsterängen växer de blomster du ska lägga under kudden på midsommarnatten och Hyllemor håller till i flädern. 

 

I ett hörn ligger den stora stenen som jätten en gång slungade mot kyrkan. Tummen gjorde hål i stenen, så nu kan besökaren krypa in i jättekastet. 

 

SKAPARE AV TRÄDGÅRDEN

Det är konstnären Anna-Lena Carsson, Tånneryd och Stockholm, som har utformat trädgårdens helhetsmiljö och valt växter.
Kaj Engström, Älmhult, har skapat draken i svart granit, jättekastet och skatan på Sagomuseets tak.
Jan Pol,
Odensviholm har utformat portal och plank samt skulpterat de tre trollen.