Högst upp på Galgbacken i Hamneda finns en av sagoskatterna

Högst upp på Galgbacken i Hamneda finns en av sagoskatterna

Sagoskatter

I Sagobygden har vi gömt 20 sagoskatter.

Skatten du hittar är förstås en spännande berättelse. Du hittar också ett telefonnummer. Ring och lyssna till den historia som sägs ha hänt på just den plats där du står.

Mer om geocaching hittar du på www.geocaching.com. Därifrån kan du ladda ner koordinaterna för våra skattgömmor direkt till din gps.  

Lycka till!

Här är alla våra skattgömmor

Stickelien och Lidhult
Långt tillbaka i tiden härskade kung Pigge på borgen Piksborg vid sjön Bolmen. Så anföll fiender borgen och Pigge flydde för sitt liv. Han lyckades ro i en kopparkittel över sundet. Svårt sårad flydde han västerut. Finn cachen och hör var som sedan hände och hur byn Lidhult fick sitt namn
N 56°49.740’, E 013°26.901’

Prästastenen i Hästhult
Här spökar det. Folk har nattetid sett en präst ligga på knä intill stenen och be. Vem är den olycklige prästen?
N 56°49.552’, E 013°33.858’

Skams stenar
Andreas Iflander var komminister i Lidhult på 1700-talet. Det var en märklig präst. Folk sa att han hade kraft att befalla över övernaturliga krafter. Det hade han lärt sig när han studerade vid svartkonstskolan i Wittenberg i Tyskland. En juldagsmorgon hade Iflander förrättat julottan i Lidhults kyrka.  Nu for han med häst och vagn vägen till Vrå för att hålla julotta där. Precis när han passerade några stora stenar på Årshults ljungryar tappade vagnen ena hjulet. Det var Skam, alltså djävulen, som försökte hindra prästen att komma fram. Vem var starkast?
N 56°46.957’,  E 013°27.438’

Hejrakull
Den lilla bergsknallen Hejrakull ligger längs den gamla riksgränsen mellan Sverige och Danmark. För flera hundra år sedan tävlade tre vallpojkar om vem av dem som kunde komma först till Hejrakull. En pojke startade från Knäreds kyrka, en från Torpa kyrka och den tredje från Vrå kyrka. Den som kom  sist till mötesplatsen skulle de två andra stena till döds.  
N 56°36.936’, E 013°23.825’

Rungehall
På gränsen mellan Vrå och Torpa socknar nära Hallandsgränsen ligger en väldig sten som vilar på en stenhäll. Det är lätt att gunga den stora stenen hit och dit och då dånar det och skakar i marken. På småländska sägs det att det rungar och därför kallas stenen för Rungehall. En del säger att det varit en gammal offerplats. En gång försökte några karlar att rulla ner den stora stenen från stenhällen.
N 56°37.199’, E 013°24.223’
 
Runstenen i Trotteslöv
Runstenen låg förr i en gammal stenbro över Trotteslövs bäck. Men det var besvärligt med bron, för den bara rasade och höll aldrig för tyngre lass. Folk byggde upp den på nytt, eftersom de behövde en bro över bäcken. Men den föll samman igen. Varför?
N 56°54.361’, E 013°59.277’

Ättestupan i Sickinge
Folk säger att berget här har fungerat som en ättestupa. När folk blev gamla och sjuka och var till besvär kastade byborna dem nerför det branta stupet eller så hoppade de själva. Sant eller bara påhitt?
N 56°51.502’,  E 013°58.959’

Tutaryds kyrka
När Tutaryds kyrka skulle byggas var det motigt. Det som byggdes på dagen revs på natten. Folk förstod att de byggde på ett ställe där trollen hade makten. Vad skulle man göra?
N 56°50.594’, E 014°02.832’

Tomten i Södra Ljunga prästgård
På 1800-talet gjorde prästerna allt för att utrota tron hos allmogen på tomtar och troll och andra övernaturliga väsen. Men det var inte alltid så lätt och till och med i själva prästgården levde folktron.

Kring 1840 var prosten Nilsson präst i Södra Ljunga och han var känd för att vara en nitisk predikant. Då tjänade en piga i prästgården, som skötte om kreaturen. Varje gång hon mjölkade korna satte hon i något gömsle en kopp med mjölk till tomten. En dag visade sig tomten för henne och hon fick höra ett språk som hon aldrig hört i prästgården tidigare.
N 56°44.396’, E 013°58.061’

Galgbacken i Hamneda
Arvid i Öshult bodde i Hinneryds socken. Han var en notorisk bråkstake och rättade sig aldrig efter lagen. Han betalade inte sina skatter, tvistade med sina systrar om arv, besökte inte nattvarden och gjorde åtskilliga pigor med barn. Folk sa att han försvurit sig åt djävulen för att i gengäld bli rik och leva länge. Men så  dömdes Arvid till döden och skulle avrättas på Galgbacken i Hamneda. Arvid skickade hustrun till Stockholm för att ansöka om nåd hos kungen. Hur gick det?
N 56°41.355’, E 013°50.272’

Trollskatten i Kopparhatt
Kopparhatt är ett litet berg vid Åbodasjön. Där bor trollen. För många år sedan var det en pojke som hette Jonas som gick på berget. Då fick han se fullt med guldpengar. Just när han böjde sig fram för att plocka upp dem, försvann allesammans sånär som en guldpeng, som han hunnit röra vid. Den var så stor som en femkrona och Jonas tänkte: – Den ska jag försöka behålla. Men det gick inte riktigt så som pojken hade tänkt sig.
N 57°04.927’, E 014°28.779’

Flickebacken
I mitten av 1300-talet härjade digerdöden i Sverige. Den stora pesten spred skräck och fasa och i en del byar överlevde inte en enda människa. I trakten kring sjön Fiolen frågade folk en klok gubbe vad de skulle göra. – Smittan och sjukdomen stannar först om ni tar och gräver ner två barn levande, sa han.
N 57°04.162’, E 014°31.066’

Den döde i Alekärret
Kalle var garvaredräng på Huseby bruk. En dag åkte garvaren till Karlshamn för att köpa skinn. Han skulle vara borta några dagar. Under tiden skulle Kalle se till garveriet och sköta om garvningen av skinn. Men Kalle var kärlekskrank och passade på att besöka sin fästmö, med ödesdigra följder.
N 56°44.952’, E 014°34.223’

Bockakullen
En gång blev bönderna i Torsås by ovänner med bönderna i byarna däromkring om hur långt byns ägor sträckte sig. Då man inte kom överens bestämde man att lösa tvisten genom att bönderna i Torsås by fick utse den duktigaste skrikhalsen i byn. Han skulle ställa sig på Bockakullen och skrika så högt han kunde. Så vitt som hans rop hördes skulle byns ägor gå. Hur gick det?
N 56°41.062’. E 014°33.265’

Småfolket i Scheibaberget
I berget bodde småfolket. Mittemot berget låg förr en stuga där smeden Scheibe bodde. Berget har fått sitt namn efter honom. Finn cachen, lyssna till historien och se att det kan löna sig att vara snäll mot bergfolket.
N 56°40.209’, E 014°34.651

Pukerör
Under 1600-talet krigade Sverige och Danmark mot varandra gång på gång. En dansk general som hette Puke stred med sina trupper i Virestad socken. Han blev hårt ansatt och tog skydd för svenskarnas kulor bakom ett väldigt stenröse. Men en av de stora stenarna rasade ner över honom och dödade honom. Röset kallas sedan dess för Pukerör. Där någon dött en ond bråd död händer det ofta märkliga saker. Här visar sig ofta en vacker kvinna och förvillar folk. Så var försiktiga!
N 56°38.802’, E 014°18.528’

Staffansön
En karl som hette Staffan dog här efter att ha skådat en hemsk syn vid mossen. Efter honom har platsen fått sitt namn. Vad var det han såg?
N 56°35.210’, E 014°01.426’

Barnö
En pojke och en flicka som vallade kreatur i skogen fick ett barn tillsammans. När det här hände för många många år sedan var det stor synd och brottsligt. Vid en stor sten på en liten ö i Slagersköpamyren gömde de barnet och platsen kallas sedan dess för Barnö. Hur gick det för ungdomarna och barnet?
N 56°31.548’, E 013.52.547’

Bortbytabacken
En dag på hösten arbetade en kvinna i sitt grönsaksland. Hon hade sitt lilla barn med sig. Barnet låg i en korg, som modern hängde upp i ett träd. När det var dags att äta gick modern hem, men lät barnet som sov vara kvar i korgen. När hon kom tillbaka efter en liten stund kände hon inte igen barnet. Trollen hade varit framme och tagit barnet och lagt dit en trollunge, en bortbyting, istället.
Vad skulle hon ta sig till?
N 56°28.300’, E 013°54.159’

Jätteraset vid Helgeå
Här ligger stora stenblock travade huller om buller på varandra. Hur har de kommit hit?
Finn cachen och hör hela historien.
N 56°26.522’, E 013°52.579’

Dela denna sida: